More

TogTok

Market lian ber berte
right
Ram hrang hrangte thlirletna
Official-a State of Israel tia hriat Israel hi Middle East-a Mediterranean tuipui chhimchhak lam kamah a awm a ni. Khawchhak lamah Lebanon, hmarchhak lamah Syria, hmar lamah Jordan, chhim thlang lamah Egypt leh Gaza Strip,khawthlang lamah Palestine territories (West Bank) leh Gulf of Aqaba (Red Sea) te nen ramri a nei bawk. Israel khawpui lian ber chu Jerusalem a ni a, a khawpui pawimawh leh inhnialna awm berte zinga mi a ni. Tel Aviv hi a economic leh technological center atan a thawk a ni. He ram hi mihring chi hrang hrang a awm a, Juda, Arab,Druze,leh hnam dangte pawh an tel. Israel hi Judaism tana hmun thianghlim Western Wall,Temple Mount,leh Masada te avang hian history lama a pawimawhzia hriat a ni.He bial hian Kristianna tan pawh hmun pawimawh tak a nei a, Jerusalem leh Bethlehem-a Church of Holy Sepulcher ang chi hmun langsar tak tak a nei bawk.Travelerscan explore these rich historical destinations culture danglam tak a tawn laiin. Israel economy chu a hmasawn hle a, technology-in a kaihruai a, agriculture,diamondcutting,hightech manufacturing,services, leh defenseaerospace ang chi industry te chu a thawhhlawk ber a ni.High-tech industry te hi a chak hle a, Silicon Wadi- Israel equivalentof Silicon Valley atanga startup tam tak lo chhuak an ni. Chumi biala buaina kal mek tam tak hmachhawn mah se, ram hian a ṭhenawm ram ṭhenkhat nena khaikhin chuan dinhmun nghet tak a pe a ni.Israel hian parliamentary democratic system a nei a, ahumanrights-based legalframework a nei a ni.Seechandexpression zalenna a hlut a, intellectualdebatecademicscience, literature,film-makingangandartisticvibrancy atan oasis a ni. Israel hi culture heritage hautak tak avangin a hmingthang hle a ni.He ram hian kût eng emaw zat a hmang a, chung zingah chuan Passover,Hanukkah,Yom Kippur, leh Independence Day te pawh a tel.Arab,Muslim, leh Kristiante pawhin an sakhaw zawm dan an vawng tlat a, chu chuan boruak danglam tak a lantir a ni Geographicallyremarkable,he hnam hian Mediterranean tuipui kama tuipui kam tlangram, hmar lam tlangram bial, Olives tlang leh Galilee, leh khawthlang lama thlaler hmun hrang hrang Negev thlaler telin a huam a ni.Tuipui Thi, tui thianghlim lui, a buoyancy avanga hriat lar, chu hmun hniam ber ah a awm a, chu chuan a khualzinte hipna hmun lar tak a ni. Thutawp atan chuan Israel hi history leh sakhaw lama pawimawhna nasa tak nei ram a ni. Culture nung tak, technology industry hmasawn tak tak, leh regional conflict awm mahse relative stability a nei a ni. A mihring chi hrang hrangte hian tlawhtute tan theihnghilh theih loh thil tawn pe thei hnam nunphung danglam tak a siam a ni.
Ram pum pawisa hman a ni
Israel pawisa chu Israel New Shekel (NIS) a ni a, ₪ tia tawifel a ni fo. He shekel thar hian kum 1985 khan Israel Shekel hlui zawk a thlak a, Israel official pawisa a lo ni ta a ni. Agorot 100-ah then a ni. NIS pawisa note hi shekel 20, 50, 100, leh 200 man a ni a, pawisa lem hi agorot 10 leh shekel 1⁄2, 1, 2, 5, leh10 man a ni thung. Heng pawisa note leh tangkate hian Israel ram chanchin, nunphung, a nih loh leh ram chhinchhiahna nêna inkûngkaih chhinchhiahna pawimawh tak takte a keng tel a ni. Tunlai hian thil tih tam zawk hi digital emaw credit card hmanga tih ni mah se, tualchhung market emaw, sumdawnna tenau emawa thil lei tenau zawk atan pawisa hi hman a la ni reng a ni. Bank-ah hian ram pumah awlsam takin pawisa inthlengna tur emaw, ATM atanga pawisa lakchhuahna tur emaw a awm a. Israel New Shekel leh pawisa dangte exchange rate hi market dinhmun avang hian nitin a inthlak danglam thei a ni. International airport lian bakah bank-te chuan Israel tlawhtu khualzinte tan foreign exchange service an pe a ni. A pum puia thlir chuan Israel pawisa dinhmun hian tunlai economy a lantir a, financial system nghet tak a nei a, hei hian ram chhung leh ram pawnah sumdawnna mumal tak a neih theih nan a banknote leh coin-a a historical heritage chu a humhim bawk.
Exchange Rate a ni
Israel pawisa dan anga hman chu Israel Shekel (ILS) a ni. Pawisa lian ber berte exchange rate tlemte chungchang erawh chu, tuna chhinchhiah (September 2021 thlenga) thenkhat chu hetiang hi a ni: 1 USD (United States Dollar) ≈ 3.22 ILS a ni a, a man pawh a to hle 1 EUR (Euro) ≈ 3.84 ILS a ni 1 GBP (British Pound Sterling) ≈ 4.47 ILS a ni a, a man pawh a tlawm hle 1 JPY (Japanese Yen) ≈ 0.03 ILS a ni Exchange rate hi a inthlak danglam thei tih hre reng ang che, chuvangin thu thar leh dik ber hriat duh chuan source rintlak emaw, financial institution emaw hnenah zawhfiah a tha fo.
Chawlhni pawimawh tak tak
Middle East-a awm Israel ramah hian kum khat chhungin chawlhni pawimawh eng emaw zat an hmang thin. Heng lawmnate hian Israel mipuite tan thil pawimawh tak a nei a, an sakhaw leh nunphung ro hlute pawh a lantir bawk. Israel rama chawlhni pawimawh ber pakhat chu Yom Ha’atzmaut a ni a, Independence Day tia hriat bawk a ni. Iyar ni 5-a hman a ni a, May 14, 1948-a Israel State din a nih hriatrengna atan hman a ni a, he ni hian thil chi hrang hrang neih a ni a, meipui alh, parade, concert, leh barbecue te pawh a tel a ni. Mite hnam anga inkhawm a, an zalenna lawmna hun a ni. Israel rama chawlhni pawimawh dang chu Yom Kippur emaw, Inremna Ni emaw a ni. Juda sakhua ni thianghlim ber zinga ngaih a ni a, Hebrai calendar-ah chuan Tishrei ni sawmnaah a tla a ni. He hun pawimawh takah hian Judate chuan Pathian hnen atanga an sual ngaihdamna an dil laiin tawngtai leh chaw nghei an hmang thin. Synagogue-ah hian he ni chhung zawng hian inkhawm bik neiin Pathian biak in an khat a ni. Sukkot emaw Feast of Tabernacles emaw hi Israel mite’n an hman thin kût pawimawh dang a ni bawk. Yom Kippur hnua thlasik laiin a thleng thin a, ni sarih (Israel ram pawnah ni riat) chhung a awh thin. Hetih lai hian miten Aigupta ram atanga an chhuah laia pi leh pute chenna in hriatrengna atan thei leh thinghnah hmanga chei, sukkah an tih, hun eng emaw chen atana inkhuarna hmun an siam thin. Hanukkah emaw Festival of Lights emaw hian kum tin December thla vel khan Israel mite zingah culture lama pawimawhna thuk tak a nei a ni. Ni riat chhung awh lawmna hi Juda ni lo sipaite’n an tihbawlhhlawh hnua Jerusalem Temple Thianghlim hlan thar a nih hnu ni riat zet a zawnin thilmak takin oil tlemte a kang tih hriatrengna a ni. Hengte hi kum tin Israel ram puma lawmna tam tak zinga entirnan tlemte chauh a ni. Chawlhni tin hian Judate hlutna tichaktu, Israel mite inkara inpumkhatna chu an hnam nunphung emaw, an sakhaw biakna emaw thliar lovin, Judate nunphung danglam bik a nei a ni.
Ram pawn lama sumdawnna dinhmun
Israel hi Middle East-a awm ram tenau tak a ni a, economy hrang hrang leh hlawhtling tak a ni. Khawvela hnam zirna sang ber pawl a nih angin technology leh thil thar siamna lam ngaih pawimawhna nasa tak a nei chho ta a ni. Israel sumdawnna lama thawhpui lian ber berte chu United States, European Union, China leh Japan te an ni. Ram hian machinery leh hmanrua, raw material, chemical, fuel, ei tur, leh consumer goods te a lakluh ber a ni. Hetihlai hian export-ah hian high-tech product software solutions, electronics (semiconductors telin), medical devices leh pharmaceuticals te a tel ber a ni. US hi Israel sumdawnna lama thawhpui lian ber a ni a, export leh import lamah pawh a ni. Ram pahnihte hian economic lama inzawmna nghet tak an nei a, sector hrang hrang, defence lama thawhhona leh technology insemna hmalakna te pawh a huam tel a ni. European Union pawh hi Israel thil thawn chhuahna atana market pawimawh tak a ni a; a bik takin Germany hi Europe ram chhunga sumdawnna lama thawhpui lian ber pawlah a langsar hle. Mahse tun hnaiah West Bank-a Israel-te chenna tur chungchangah politics lama inrem lohna a awm avangin buaina a chhuak nasa hle. China hi tun hnaiah Israel tan sumdawnna lama thawhpui pawimawh tak a ni chho zel a ni. Ram pahnihte inkara insumdawn tawnna hi sector hrang hrangah nasa takin a pung a, chung zingah chuan agriculture technology (agritech), renewable energy project leh artificial intelligence (AI) te pawh a tel. Israel hian hun kal zelah trade deficit hi a pung chho zel a, hei hi ram chhung mamawh phuhruk nan thil lakluh a innghah avangin ram pawnah value-added product sang zawk a thawn chhuak a ni. Hei hian pawn lam balance vawng reng chungin economic growth vawn nun kawngah harsatna a siam a ni. A pum puia thlir chuan Israel hian khawvel sumdawnna market chhungah hmun pawimawh tak a chang a, hei hi high-tech industry-a a hmasawnna bakah international trade opportunities tihpunna tura catalyst anga thawk strategic foreign partnerships te vang a ni.
Market hmasawnna tur awm thei
Israel ram pawn lama sumdawnna market hian hmasawnna tur thil tam tak a nei a ni. Thil thar leh technology lama ngaih pawimawh tak a nih avangin cybersecurity, biotechnology, leh clean energy ang chi sector hrang hrangah khawvel pum huapa hmahruaitu a ni ta a ni. Israel chakna pawimawh tak pakhat chu hnathawk thiam tak tak leh entrepreneurial spirit-ah a awm a ni. Ram hian zirna sang tak nei, research leh development lam ngaih pawimawh tak tak an nei tih a chhuang hle. Israel company-te chuan khawvel hmun hrang hranga mamawhna sang tak nei, technology thar ber ber siam chhuah theihna an nei tih an lantir a ni. Hei bakah hian Israel hian entrepreneurship fuih thei tur leh startup-te thlawpna tur boruak a siam bawk. "Startup Nation" tia sawi fo Tel Aviv-ah hian tech company hlawhtling tak tak leh venture capital firm tam tak an awm a ni. He ecosystem lo thang chak tak hian ramdang sumdawngte tan thawhhona tha tak emaw, Israeli startup thar siamnaah investment emaw duh tan hun remchang tam tak a siam a ni. Israel hmun pawimawh tak hian international trading hub a nih theihna kawngah pawh hmun pawimawh tak a chang a ni. Europe, Asia leh Africa inkar kawngpuiah awmin, he ram hi heng market hrang hranga luh tum sumdawngte tan kawngkhar a ni. Chubakah, Israel chuan free trade agreement (FTA) hmangin khawvel ram hrang hrang nen sumdawnna lama inzawmna nghet tak a siam a ni. United States leh Canada ang ramte nena FTA an siam hian Israel thil leh service-te market access tihpun a ti awlsam a, chutih rualin tariff barrier pawh a tihziaawm bawk. Chubakah, Israel sorkar chuan Invest in Israel ang chi hmalakna hmangin international trade chu nasa takin a tichak a, hei hian ram chhunga sumdawnna kawng zawngtu ramdang investor-te tanpuina a pe a ni. Sorkar chuan ramdang sumdawngte hipna tura ruahman, grant leh chhiah tihtlem te ang chi incentive hrang hrang a pe bawk. Thutawp atan chuan Israel ram pawn lama sumdawnna market hian technological innovation, skilled workforce, entrepreneurial culture, . hmun pawimawh tak, . Trading partner pawimawh tak takte nena FTA siam, . leh international investment tihhmasawn tura sorkarin a puihna te a ni. Ramdang sumdawngte chuan heng thilte hi hmang tangkaiin Israel ramte nen thawhhona tha tak an siam thei a, a nih loh leh he economy chak tak hi tapping in an market presence an tizau thei bawk
Market-a thil zawrh chhuah hot tak takte
Israel rama foreign trade market atana hot-selling product thlan chungchangah hian thil engemaw zat ngaihtuah a ngai a ni. Market hian ram nunphung, consumer duhzawng leh mamawh danglam bik nena inmil thil a mamawh a ni. Israel foreign trade market atana hot-selling product thlan dan tur tips thenkhat chu hetiang hi a ni: 1. Technology leh Innovation: Israel hian technology leh innovation sector-ah hming a chher tha hle. High-tech industry nena inzawm thil siam, cybersecurity, software development, artificial intelligence, leh medical devices te hi Israel market-ah hian an duh hle a ni. 2. Green and Clean Energy: Sustainability leh environment consciousness ngaih pawimawh a nih avangin Israel ramah hian green energy product, solar panel leh energy hmang tlem zawk hmanrua te hi an mamawhna a sang chho zel a ni. 3. Agritech Solutions: Ram tenau tak, agriculture resources tlemte nei ni mahse, agritech innovation chungchangah chuan Israel hi "Startup Nation" tia hriat a ni. Tui humhalh dan, precision farming technology, organic farming method,leh agricultural machinery nena inzawm thil siamte chu hnehtu tur an ni thei. 4. Hriselna leh Hriselna: Israel mite chuan hriselna ngaih pawimawh nunphung an ngai pawimawh a; chuvangin, hriselna atana ei tur thil chi hrang hrang, organic thei/vegetables,joint supplement,natural skincare & cosmetics,leh fitness equipment te mamawhna a sang hle. . 6.Cultural sensitivity: Israel culture norms hriatthiamna hian i product thlan dan tur a siamsak thei che a ni.Entirnan,Kosher-certified foods emaw Juda sakhaw thil emaw chu mipui segment thenkhatin an lo dawngsawng tha hle mai thei.Chu bakah, tourism industry chuan travel a pe thei a ni. -related packages,souvenirs,leh guided tours imbued with local history,culture,leh hnam dan te. Local trends,demographics,purchasing power,business regulations,maintaining effective marketing strategies,leh potential partner emaw distributor te nena professional relationship nghet tak siam te hian Israel ram pawn lama sumdawnna market-a i product thlan hlawhtlinna kawngah nasa takin a pui dawn tih hre reng ang che.
Customer mizia leh taboo te
Middle East-a awm Israel hi a customer mizia danglam leh chi hrang hrang neia hriat lar a ni. Israel customer te hian an inbiakpawhna kawngah direct leh assertive takin an hming an chher a ni. Efficiency an ngai pawimawh a, an zawhna emaw, an ngenna emaw chhanna rang tak an beisei. Chutiang a nih avang chuan Israel customer-te nena inbiakpawhna kawng zau tak neih a pawimawh a, a hun taka update pek a pawimawh bawk. Chu bâkah, Israel mite chuan sumdâwnna chungchânga mi mal inlaichînna chu an ngaihlu hle bawk. I Israel customer-te nena inrintawkna leh inzawmna siam hian thawhhona hlawhtling tak siamna kawngah kawng thui tak a zawh thei a ni. Mimal level-a i client-te hriat chian nan hun i hman hi Israel mite chuan an ngai pawimawh hle thei a ni. Israel consumer-te mizia langsar dang chu an inremna siam thiamna chak tak hi a ni. Negotiation hi eng transaction emaw deal emaw-ah pawh thil pawimawh takah ngaih a ni fo. Israel customer-te nena sumdawnna kan neih hunah inbiakna neihpui tura inpeih reng a tha. Taboo emaw culture sensitivities emaw chungchangah chuan Israel ramah hian sakhaw leh hnam hrang hrang, Juda, Muslim, Kristian, Druze, etc. te pawh telna mipui chi hrang hrang a awm tih hriat a pawimawh a, chuvangin sakhaw nunphung hrang hrang zah a pawimawh hle a, mimal inkara thil tih dan inang lo thei te. Tin, he biala geopolitical dinhmun buaithlak tak avang hian politics nena inzawm sawihona hi fimkhur taka kalpui a ngai a, hei hian a kaihhnawih party hrang hrangte inkara inrem lohna emaw, buaina emaw a thlen thei a ni. A pum puiin, Israel customer mizia hriatthiamna te, inbiakpawhna style-a directness te, sumdawnna lama mimal inlaichinna ngaih pawimawh te,legotiation skills ngaihhlut te hi Israel atanga mimal nena sumdawnna kalpui hunah thil pawimawh tak a ni. Tin, a bik takin sakhaw nena inzawm culture sensitivities zah leh political issue sensitive chungchanga sawihona pumpelh hian Israel client-te nena thawhhona hlawhtling tak siamna kawngah a \ha hle tur a ni.
Customs enkawl dan tur ruahmanna siam a ni
Israel rama Customs Management System leh kaihhruaina te Israel hian customs management system mumal tak a nei a, hei hian a ramri venhimna a tichiang a, chutih rualin sumdawnna leh zin chhuahna a ti awlsam bawk. International traveler i nih angin Israel customs-a thil tawn awlsam tak neih theih nan kaihhruaina thenkhat hriat a pawimawh hle. An thlen veleh khualzinte chuan immigration officer-te endik turin an passport an lantir tur a ni. Israel rama i awm tum aia thla ruk tal i passport hman theih a nih leh nih loh enfiah a pawimawh hle. Israel customs thuneitute chuan venhimna hi an ngaihven hle a, luggage check zau tak pawh an nei fo bawk. I tlawh chhan, i awm hun chhung, i awmna tur chipchiar tak, leh i thil ken tur eng pawh chungchang chipchiar taka zawhna i zawt thei bawk. Heng zawhnate hi dik taka chhan a, a tul chuan a thlawptu document pek a tha. Israel thuneitute chuan thil engemaw zat lakluh hi khauh takin an thunun tih hriat a pawimawh a, chung zingah chuan silai emaw ralthuam emaw, ruihhlo (damdawi lam atanga a pek loh chuan), thing leh mau emaw ran ( phalna la hmasa lo), thei emaw thlai emaw ( phalna la hmasa lo), pawisa lem emaw, pornography emaw te pawh a tel. Tin, duty-free thil, zuk leh hmuam leh zu lakluh chungchangah hian dan bik a awm bawk. Kum 18 chunglam tlawhtute chuan zuk leh hmuam gram 250 emaw, cigarette 250 thleng duty-free-in an rawn keng thei a ni. A dang pawhin chhiah chawi lovin 22% volume content aia sang spirits litre khat ve ve emaw, 22% volume content hnuai lam wine emaw an rawn keng thei bawk. Khualzinte chuan Israel an luh hunah thil hlu tak tak, jewelry, electronic devices $2000 USD aia tam, emaw $10k USD tlukpui aia tam pawisa faiin an puang tur a ni. Israel aṭanga Ben Gurion Airport – Tel Aviv-a international airport lian ber kaltlanga an chhuah dawnin, khualzinte chu an thlen hma lawk a ngai a, venhimna dang siam belh a nih chuan check-in process-ah tihkhawtlai a awm thei a ni. A tawi zawngin, Israel rama an zin hunah tlawhtute tan chuan passport dik tak, validity tling tawk neia neih a pawimawh a; customs officer-te zawhna dik taka chhang; duty-free limit zawm chungin thil khap thil lakluh khapna zah; leh thil hlu tak tak awm apiang chu chhuah hunah puan chhuah tur a ni.
Import tax policy hrang hrang a awm
Israel-in import tax policy hi ram chhunga bungraw luang luh dan tur ruahmanna siam a, ram chhunga industry-te humhalhna tura duan a ni. Tax rate hi thil lakluh chi hrang hrang a zirin a inang lo. Israel sorkar hian bungraw lakluh aṭangin customs duty a la ṭhin a, hei hi import tax tia hriat bawk a ni. Heng chhiah te hi thil lakluh man atanga chhut a ni a, chubakah shipping leh insurance ang chi senso dang eng pawh atanga chhut a ni. Rate hi 0% atanga 100% inkar a ni thei a, a vaiin 12% vel a ni. Strategic importance emaw local industry-a nghawng a neih theih avangin chhiah sang zawk hip thei product bik a awm. Chung zingah chuan loneih thil, puan, electronics, leh thil man to tak tak te pawh a tel. Entirnan, thei leh thlai thenkhatah chuan tualchhung loneitute humhimna atan chhiah rate sang zawk an awm thei. Israel hian international trade tihhmasawn nan leh bungrua thenkhata tariff tihhniam nan ram hrang hrang nen trade agreement hrang hrang a kalpui tawh tih hriat a pawimawh hle. Heng inremnaah hian United States leh European Union member ram ang ramte nena Free Trade Agreement (FTA) siam a ni. Hei bakah hian Israel hian Value Added Tax (VAT) system a kalpui a, ram chhunga bungrua rawn luh tam zawk chu standard VAT rate 17% a ni. He chhiah hi supply chain-ah hian stage hrang hrangah lakkhawm a ni a, a tawpah chuan consumer-te hnenah pek chhuah a ni. A pum puia thlir chuan Israel import tax policy hian ram chhunga industry humhalh rualin strategic regulation leh agreement hmanga international trade tih awlsamna inkara inthlauhna siam a tum a ni. Israel rama bungraw lakluh tum sumdawngte tan chuan customs thuneitute nena inrawnkhawm emaw, an thil siamte chunga chhiah rate bik hman tur chungchangah professional advice lak emaw a tha hle.
Export chhiah lak dan tur ruahmanna siam a ni
Israel-in export goods tax policy a kalpui hian a economic growth tihhmasawn leh khawvel market-a inelna lama hmasawnna a neih theih nan hmun pawimawh tak a chang a ni. Ram chuan chhiah policy hrang hrang kalpuiin ram pawn lama thawnchhuah fuih hi a ngaih pawimawh ber a ni. Pakhatnaah chuan Israel hian corporate tax rate hniam tak a hmang a, tunah hian 23% a ni. Hei hian sumdawngte chu research and development (R&D) hnathawhnaah sum dah turin a fuih a, hei hian thil thar siamna leh ram pawna thawn chhuah tur thil tha tak tak siam chhuahna kawngah a hruai a ni. Hei bakah hian sorkar chuan R&D project-a thawk company-te tan grant leh chhiah rate tihhniam hmangin incentive tam tak a pe bawk. Chubakah, Israel hian khawvel ram hrang hrangte nen free trade agreement (FTA) tam tak a ziak tawh bawk. Heng FTA-te hian Israel thil siam heng market-a lutte import duty tihbo emaw tihhniam emaw a tum a, hei hian sumdawngte tan thil thawn chhuah theihna tur incentive a siamsak a ni. Chutiang inremna entirnan United States leh European Union ramte nena inremna siamte pawh a tel. Exporter-te puih belh zel turin Israel chuan thil thawnchhuahte chu value-added tax (VAT) a pe lo bawk. Exporter-te chu ram pawna an thil siam an thawn chhuah hunah emaw, heng export nena inzawm tlat service an dawn hunah emaw VAT pek loh an ni. Sorkar chuan "industrial park" tia hriat industry bikte thlawptu tur programme hrang hrang a pe bawk. Heng park-te hian an chhunga hnathawk company-te tan chhiah lakna tur term ṭha tak a pe a, chutih rualin sector-specific clustering of businesses tihhmasawn a ni bawk. Heng targeted initiatives te hian productivity tihpun leh sector thenkhat technology, pharmaceuticals, agriculture, leh a dangte inelna tihpunna kawngah a pui a ni. Chubakah, Israel chuan investment promotion programme "Encouragement of Capital Investment Law" ang chi a kalpui a, hei hian foreign direct investment (FDI) fuih nan grant leh chhiah tihhniam ang chi hlawkna hmuhnawm tak tak a pe a ni. Thutawp atan chuan Israel chuan a export goods tax policy chungchangah hian ruahmanna zau tak a hmang a, R&D hnathawhna atana incentive pek rualin corporate tax rate hniam zawk a pe bawk. Hei bakah hian FTA hmanga Israel thil siam, chutiang market-a lutte import duty tihhniam tumna, ram dang nena inremna siam chu nasa takin a zawng a, chutih rualin thil thawn chhuah aṭanga VAT exemption pek a tum bawk. Chubakah, industrial park kaltlangin industry bikte a tipung a, investment tihhmasawn programme hmangin FDI a hip lut bawk. Heng zawng zawng hi a inzawm khawm chuan Israel ram export-oriented economy leh khawvel market-a a dinhmun tihchakna kawngah a pui a ni.
Export tur chuan certification mamawh a ni
Israel hi Middle East-a awm ram a ni a, high-tech industry, agriculture, leh diamond cutting leh polishing lama hriat hlawh tak a ni. Israel chuan a thil thawn chhuah quality leh himna tur a nih theih nan export certification system a kalpui a ni. Israel rama export certification kalpui danah hian thil siamte chu ram chhung leh ram pawn lama standard zawm leh zawm loh finfiah nan hmalakna hrang hrang a awm a ni. A hmasa ber chu product pakhatin certification a mamawh leh mamawh loh hriat chian a ni. Thil siam thenkhat chu mandatory certification pek a ni a, thenkhat erawh chuan voluntary certification an dawng thei thung. Mandatory certification atan chuan Israel sorkar chuan thil siamtute zawm tur standard bik a siam a ni. Heng standard-te hian thil chi hrang hrang a huam a, chungte chu quality, hriselna, himna, boruak humhalh, electrical compatibility (a awm chuan), labelling mamawh, leh a dangte a ni. Thil siamtute chuan an thil siamte ram pawna an thawn chhuah theih hmain heng dante hi an zawm hmasa tur a ni. Mandatory certification bakah hian khawvel market-a an rintlakna tihpun nan sumdawngte’n an hmuh theih tur voluntary certification pawh a awm bawk. Heng certification te hian Israel thil siam quality leh himna chungchangah lei duhtute tan inrintawkna a pe a ni. Product pakhatin export certification atana thil tul zawng zawng a tlin chuan phalna nei pawlte test emaw inspection emaw neih a ngai a ni. Heng pawlte hian thil siam pakhatin standard ruat a tlin leh tlin loh an zirchiang a, inspection emaw test emaw hlawhtling taka an zawh veleh certificate kaihhnawih an pe chhuak thin. Exporter-te chuan an destination ram-a customs clearance process neih chhunga dan zawm an nihzia an lantir theih nan an certified product nena inzawm document mamawh zawng zawng record an vawng vek tur a ni. Israel rama export certification neih hian ramdang aṭanga thil lei duhte chu rintlak aṭanga thil ṭha tak tak an lei tih tichiang turin a pui a ni. Tin, thil lakluh chungchanga international regulation zawm chungin Israel leh ram dangte sumdawnna inzawmna a siamsak bawk. A pum puiin, Israel export certification system hian a export-te hian khawvel market mamawh a tlin theih nan leh industry hrang hranga quality standard a vawng tlat a ni.
Logistics atana rawtna siam
Middle East-a awm Israel hi logistics leh transportation system hmasawn tak neia hriat hlawh tak a ni. Israel rama logistics service leh hmalakna hrang hrangte rawtna thenkhat chu hetiang hi a ni: 1. Port of Ashdod: Israel rama bungraw phurhna lawng chawlhna hmunpui ber, Ashdod hi Mediterranean tuipui kamah hmun pawimawh takah a awm a, hei vang hian international trade atana hmun pawimawh tak a ni. Service hrang hrang a pe a, chungte chu import leh export handling, container handling, warehousing facilities, leh customs process tha tak tak te a ni. 2. Ben Gurion Airport: He international airport lian tak hi Israel atanga thlawhna bungraw phurh chhuahna kawngkhar pawimawh tak a ni. State-of-the-art facilities leh dedicated cargo terminal hmangin Ben Gurion Airport hian bungraw chhe thei phurh chhuahna, express shipping options, document processing service, refrigeration storage theihna etc. te bakah bungraw phurh chhuahna service rintlak tak a pe a ni. 3. Jordan nena ramri kaltlanga insumdawn tawnna: Kum 1994-a Israel leh Jordan inkara remna thuthlung an ziah hnuaiah ram pahnihte inkara insumdawn tawnna awlsam zawk siamtu ramri crossing siam a ni. Hei hian logistics operation tha tak takte chu hnam pahnih inzawmkhawmna kawngpui zau tak hmanga bungraw phurh theihna a siamsak a ni. 4 Israel Railways: Israel ram chhunga bungraw phurh chhuahna kawngah hian national railway network hian hmun pawimawh tak a chang a. Tel Aviv ang khawpui lian te chu Haifa (port city lian tak) nen a thlunzawm a, bulk goods, chemical emaw construction materials emaw phurh chhuahna kawng tha tak a pe a ni. 5 Advanced Technological Solutions: Technology lama thil thar chhuahna hmunpui nih; Israel rama company hrang hrangte chuan level tinah supply chain efficiency tihsan nan smart logistics solution an siam a ni. Heng zingah hian GPS tracking system hmanga thil thawn awmna hmun enfiah emaw, temperature-sensitive container emaw hmanga cold chain hmanga thawn chhuah chungchanga real-time information pe thei te pawh a tel. 6 Start-up Ecosystems Supporting Logistics: Tun hnaiah Israel-in supply chain siam thatna tura a ngaih pawimawh ber berte chu Artificial Intelligence (AI), data analytics algorithms emaw blockchain technology ang chi technology hmangin an lo chhuak a, hei hian inventory management-ah enhanced visibility a pe a, hei bakah hian secure transaction solutions te pawh a awm bawk. . 7 International Partnerships & Organizations nena thawhhona : Israel sorkar chuan ramri kaltlanga sumdawnna leh logistics service tha zawk siam theihna turin ram hrang hrangte nen Bilateral Free Trade Agreement ang chi thawhhona thuthlung siam chu nasa takin a zawng a ni. Thutawp atan chuan Israel hian a hmunhma pawimawh tak, technology hmasawn tak tak, lirthei tlan theihna rintlak (port leh airport te pawh tel) leh international collaboration tihhmasawn tura hmalakna te avang hian logistics infrastructure hmasawn tak a chhuang hle a ni. Heng thilte hian Israel hi logistics solution tha tak zawngtu sumdawngte tan chuan hmun nuam takah a siam a ni.
Buyer hmasawnna tur channel hrang hrang

Trade show pawimawh tak tak te

Israel hian economy a thang chak hle a, thil thar siam, technology leh entrepreneurship lamah pawh khawvel ram hmahruaitu zinga ngaih a ni. Chuvang chuan ram chhungah hian international procurement channel pawimawh tak tak leh trade show tam tak a awm a, khawvel hmun hrang hrang atanga lei duhtute hipna a ni. Chung zinga ṭhenkhat chu hetiang hi a ni: 1. Tel Aviv Stock Exchange (TASE): TASE hi Israel company leh technology lama investment tum international investor te tan chuan platform pawimawh tak a ni. Local leh international company te tan pawh capital thawhkhawmna leh an sumdawnna tihpun theihna hun remchang a siamsak a ni. . 3. Innovation Authority: Innovation Authority (hmanlai chuan Office of the Chief Scientist tia hriat) hian Israel rama technology innovation tihhmasawn kawngah hmun pawimawh tak a chang a, tualchhung company-te’n research leh development project an kalpui tur atan sum leh pai, support program leh incentive te a pe a ni. 4. Israel Export Institute: Israel Export Institute hian khawvel puma Israel thil siam leh service tihlar nan ram chhung leh ram pawnah trade delegation, exhibition, business conference buatsaihin Israel exporter te a pui thin. 5. MEDInISRAEL: MEDInISRAEL hi international medical device conference kum hnih danah Tel Aviv-ah neih thin a ni a, khawvel hmun hrang hrang atanga Israel medical technology company te nena thawhhona chhui tura lo kal mi sang tam tak an tel thin a ni. 6. Agritech Israel: Agritech Israel hi kum thum danah agricultural fair ropui tak neih thin a ni a, khawvel hmun hrang hrang atanga agriculture technology hmasawn tak tak te bakah Israel firm te siam industry lama hmahruaitu thil thar te pholanna a ni. . 8. DLD Tel Aviv Innovation Festival: DLD (Digital-Life-Design) Tel Aviv Innovation Festival hian sector hrang hrang atanga entrepreneur, investor, innovator, leh startup lar tak tak te a ko khawm a, digital media, healthcare ang chi field hrang hranga hmasawnna thar leh technology thar ber berte sawiho a ni , AI, fintech, leh a dangte pawh a awm. 9. HSBC-Israel Business Forum: He forum hian Israel entrepreneur-te tan international business leader leh investor-te nena inzawmna leh thawhhona leh thawhhona tichaktu event hrang hrang hmanga inzawmna siamsak a ni. 10. SIAL Israel: SIAL Israel hi food innovation exhibition langsar tak a ni a, international buyers te chuan khawvel food industry lama thil thar ber berte an hmuchhuak thei a, chutih rualin Israel food-tech company, agricultural technology, processing methods, packaging solutions, etc. lama tui tak takte nen pawh inzawmna an nei thei bawk. Hengte hi Israel rama international procurement channel pawimawh leh trade show hrang hrangte entir nan a tlem hle. Ram chhunga ecosystem nghet tak hian tualchhung thil thar siamtute leh khawvel pum huapa thil lei duhtute inkara thawhhona a siam a, industry hrang hranga technology thar ber ber zawngtute inkara thawhhona a siam a ni.
Israel hian technology lama hmasawn ram a nih angin a mipuiten an hman thin search engine lar tak tak a nei nual a. A hnuaia tarlan te hi Israel rama search engine hman tlanglawn thenkhat chu an URL hrang hrang nen an ni: 1. Google (www.google.co.il): Israel rama search engine hman lar ber nia rinhlelh rual lohvin Google hian search result kimchang tak leh service hrang hrang Gmail leh Google Maps te a pe a. 2. Bing (www.bing.com): Microsoft search engine pawh Israel ramah hian a lar hle. Mit hmuhnawm tak interface a pe a, ram tana bik localized result a pe bawk. 3. Walla! (www.walla.co.il): Israel rama web portal hlui ber zinga mi Walla! news website lar tak mai ni lovin tualchhung mamawh phuhrukna tur search engine tha tak angin a thawk bawk. 4. Yandex (www.yandex.co.il): Russia rama search engine a ni a, tun hnaiah Israel ramah a lar chho hle a, hei hi database zau tak a neih vang leh Hebrai tawnga searching a support vang a ni. 5. Yahoo! (www.yahoo.co.il): Yahoo hian khawvel pumah hetiang hian a thunun lo mai thei a, mahse Israel ramah hian email service leh news portal platform khata pek a nih avangin user base lian tak a la nei tho. 6. Nana10 (search.nana10.co.il): Nana10 hi Israel news portal a ni a, site chhung ngeiah pawh internal search engine chak tak angin a double a ni. . 8. Ask.com: Israel tan bik localized ni lo mah se, Ask.com hi zawhna leh chhanna format a nih avangin a relevant reng a, hei hi users thenkhat chuan information bik emaw advice bik zawn nan an duh zawk a ni. Hengte hi Israel mite zinga search engine hman fo zinga ṭhenkhat chauh an ni a; mahse, khawvel pum huapa company lian tak tak Google leh Bing te hi he market chhungah pawh hian player lian ber an la ni reng tih hriat a pawimawh hle.

Yellow page lian tak tak te

Middle East-a awm Israel ram hian yellow page directory langsar tak tak a nei a, chungte chuan sumdawnna leh service hrang hrang chungchang kimchang takin a pe thei che a ni. Israel rama yellow page directory lian ber ber thenkhat chu hetiang hi a ni: 1. Dapei Zahav - Israel rama yellow page directory lar ber pawl Dapei Zahav hian industry hrang hranga sumdawnna hrang hrangte listing a pe a. An website-ah hian sumdawnna hmunte contact details, address leh website-te hmuh theihna tur search feature hman awlsam tak a awm a. An directory chu https://www.dapeizahav.co.il/en/ ah i hmu thei ang. 2. 144 - "Bezeq International Directory Assistance" tia hriat 144 hi Israel rama telephone directory service hman lar tak a ni a, sector hrang hrang atanga sumdawnna listing a pe thin. Ram chhunga bial hrang hrang a huam a, sumdawng leh professional-te biak theihna tur information a pe bawk. 3. Yellow Pages Israel - He online directory website hian Israel ram puma sumdawnna leh service hrang hrangte database zau tak a pe a. Yellow Pages hmang hian hmun, category, emaw business name hmanga zawn theih a ni a, address leh phone number te pawh tiamin thu pawimawh tak tak a zawng thei a ni. An website https://yellowpages.co.il/en ah i tlawh thei ang. 4. Golden Pages - Israel rama sumdawnna directory lar tak, ram puma khawpui hrang hrang huamtu, Golden Pages hian tualchhung establishment leh professional sang tam tak tan contact details, customer review, direction, hnathawh hun chhung leh thil dang tam tak a pe a ni. 5. Bphone - Bphone hi Israel yellow pages directory lar tak dang a ni a, Israel ram chhunga hmun hrang hranga industry hrang hranga company hrang hrangte tan contact theihna a awm bawk. Hengte hi Israel rama yellow page directory langsar tak tak awmte entirnan tlemte chauh an ni a, chutah chuan ram chhunga sumdawnna tam tak kalpui dan chipchiar takin i hmu thei ang.

Commerce platform lian tak tak te

Israel ram hi technology lama hmasawn ram a nih angin e-commerce platform langsar engemaw zat a lo piang chhuak a ni. Israel rama a lian ber ber thenkhat chu hetiang hi a ni: 1. Shufersal online (www.shufersal.co.il/en/) - Hei hi Israel rama retail chain lian ber a ni a, online shopping atan thil chi hrang hrang a pe chhuak a, chung zingah chuan thil lei tur, electronics, thawmhnaw leh thil dang tam tak a tel. 2. Jumia (www.junia.co.il) - Jumia hi Israel rama e-commerce platform lar tak a ni a, product category hrang hrang fashion items, electronics, home appliances, beauty products, leh thil dang tam tak a pe chhuak a ni. 3. Zabilo (www.zabilo.com) - Zabilo hi electronic appliances leh gadgets online-a hralhna lama tui tak a ni. TV, refrigerator, air conditioner etc. te ang chi thil chi hrang hrang man tlawm takin an pe a ni. 4. Hamashbir 365 (www.hamashbir365.co.il) - Hamashbir 365 hi Israel rama department store hlui ber pawl a ni a, online platform a nei bawk a, product category hrang hrang, hmeichhia leh mipa thawmhnaw bakah in chhunga bungrua furniture emaw kitchenware emaw te pawh a awm bawk . 5. Tzkook (www.tzkook.co.il/en/) - Tzkook hi online store a ni a, customer-te hnena thil thar pek chhuah a tum ber a ni: thei leh thlai bakah ei tur chi hrang hrang dang chu he platform-ah hian man tlawm zawkin hmuh theih a ni. 6. Walla Dawr (shops.walla.co.il) – Walla enkawl! Communications Ltd. hian category hrang hrang a pe chhuak a, chung zingah chuan mipa & hmeichhia tan fashion items,, electronics gadgets etc.. 7. KSP Electronics (ksp.co.il/index.php?shop=1&g=en) – Electronic goods laptop atanga gaming console thlenga man tlawm zawka brand hrang hranga specialist a ni ber., KSP Electronics hi tech ngainatute zingah chuan hmun lar tak pakhat a ni Heng platform te hian tunlai Israel rama e-commerce landscape lo thang chak tak atanga entirnan tlemte chauh an entir a ni. Consumer-te tan chuan an mamawh leh duh dan bik a zirin platform hrang hrang an zawn chhuah a pawimawh hle a, he list hi engti kawng mahin a kimchang lo hle a ni.

Social media platform lian tak tak te

Israel hi technology lama hmasawnna leh thil thar siam chhuahna lama hriat hlawh ram a ni a, hei hi social media lama a nunphung nung takah pawh a lang chiang hle. Israel rama social media platform lar tak tak hman thin thenkhat chu hetiang hi a ni: 1. Facebook (www.facebook.com) ah a awm thei ang. Khawvel ram dang tam takah ang bawkin Israel ramah pawh Facebook hi hman a ni nasa hle. Ṭhiante nena inzawmna siamna, update insemna leh interest group hrang hranga telna platform angin a thawk a ni. 2. Instagram (www.instagram.com) ah a awm ang. Kum tam tak chhung chu Israel ramah Instagram hi a lar chho zel a, miten an follower-te hnena thlalak leh video share nan an hmang nasa hle. Influencer, brand leh artist te tan an thil siam chhuah thiamna pholanna hmunpui a ni ta a ni. 3. Twitter (www.twitter.com) ah a awm ang. Twitter hi Israel mite zingah tweet tia koh message tawi te insemna atana hman lar tak a ni bawk. Hashtag hmangin real-time news update leh thupui hrang hrang sawihona a pe thin. 4. WhatsApp (www.whatsapp.com) ah hman theih a ni. WhatsApp hian Israel ramah communication app hman dan a thunun a, instant messaging service angin a thawk a, text thawn theihna, voice emaw video call emaw, multimedia file share te, group chat siam te a ni. 5. LinkedIn (www.linkedin.com) ah hian a awm a. LinkedIn hian Israel professional-te zingah networking opportunities emaw job search platform emaw zawngtute zingah awmzia a nei a ni. Mimalte chu hnathawhna hmun nei thei tur emaw, industry hrang hrang atanga thawhpui te nena inzawm tir a pui thin. 6. TikTok (www.tiktok.com) ah a awm a. TikTok hian khawvel pumah a lar hle a, hei hi a video format tawi vang a ni a, a hmangtute chuan music emaw audio snippet nena sync-a content ngaihnawm tak tak an siam thei a, Israel rama thangtharte zingah pawh rang takin hmun a chang ta a ni. 7. YouTube (www.youtube.com) ah a awm ang. Google ta khawvel pum huapa video-sharing platform a nih angin; YouTube hian Israel mite chu music video aṭanga vlog leh educational channel thlengin library zau tak a pe a ni. 8.Hityah Gambling Platform(Lehkha Inhawng Cmompany)(https://en.openlettercompany.co.il/) tih a ni. Hityah Gambling Platform hian online casino games, slot machine online bingo online poker sports betting roulette blackjack baccarat craps keno scratch cards 195 leh game dangte a pe chhuak a. Hengte hi Israel rama social media platform tam tak hman dan entir tlemte chauh a ni. Tech-savvy population an neih avangin Israel mite hian online community hrang hrangah nasa takin an tel a, heng platform te hi an hmang tangkai a, an thil tawn te an sawi chhuak a, an thil tawn te an sawi chhuak a, an thiante leh chhungte nen pawh an inzawm tlat a ni.

Industry association lian tak tak te

Israel ram hi economy hrang hrang leh hlawhtling tak a ni a, thil thar siamna, entrepreneurship leh technology lama hmasawnna te a ni. Ram chhungah hian industry association lian engemaw zat an awm a, sector hrang hrangte tihhmasawn leh thlawpna kawngah hmun pawimawh tak an chang a ni. Israel rama primary industry association thenkhat chu an website te nen hetiang hi a ni: 1. Manufacturers Association of Israel: Sector zawng zawnga industrial enterprise te duhdan aiawhtu a ni. Website: https://www.industry.org.il/ ah hian a awm a ni. 2. Israeli Export Institute: Khawvel pumah Israel exporter te a thlawp a, a tipung bawk. Website: https://www.export.gov.il/ ah hian a awm dawn a ni. 3. Federation of Israeli Chambers of Commerce: Israel rama sumdawnna leh sumdawnna tihpunna kawngah hma a la thin. Website: https://www.chamber.org.il/ ah hian a awm dawn a ni. 4. High-Tech Industry Association (HTIA): Israel rama high-tech sector aiawhtu a ni. Website: http://en.htia.co.il/ tih a ni. 5. Start-Up Nation Central (SNC): Khawvel pum huap corporation, investor, leh Israel startup te inkara thawhhona siam hi a ngaih pawimawh ber a ni. Website: https://startupnationcentral.org/ ah hian a awm a. 6. BioJerusalem - BioMed & Life Sciences Cluster Jerusalem Region: Life sciences sector-a academia, healthcare provider, start-up, leh industry player-te thawhhona a tichak. Website: http://biojerusalem.org/en/kan chanchin.html-ah hian a awm a 7. Israel Hotel Association (IHA): Israel ram puma tourism infrastructure tihhmasawn tirtu hotel hrang hrangte aiawh a ni. Website: http://www.iha-hotels.com/ ah hian a awm a. 8.Environmental Organizations Union (EOU) : Israel rama environment humhalhtu NGO aiawhtu umbrella organization a ni. website:http://en.eou.org.il/ tih a ni. 9.The Society for Protection on Nature in Isreal(SPNI) :Nature reserve,ramsa,leh nungcha boral mekte humhalh hna a thawk thin. website:http://natureisrael.org/ tih hi a ni. Hengte hi entirnan tlemte chauh a ni a, specialized industry association dang tam tak, clean technology, agriculture technology (agritech), cybersecurity, aerospace engineering etc. sector hrang hranga innghat, Israel industrial ecosystem chhunga thil chi hrang hrang awmte pholangtu an awm avangin. URL tarlan te hi tihdanglam theih a nih avangin nakin lawkah links inactive a nih chuan association emaw organization bik zawn a tha tih hre reng ang che.

Sumdawnna leh sumdawnna website hrang hrang

Innovation leh startup ecosystem hlawhtling tak neia hriat lar Israel hian economic leh trade website langsar tak tak a nei a. Heng platform te hian ram economy, investment opportunity, business climate, leh exports chungchang hriatna hlu tak tak a pe a ni. A langsar zual thenkhat chu hetiang hi a ni: 1. Israel rama investment (www.investinisrael.gov.il): He official sorkar website hi Israel rama sumdawnna kawng zawn tum ramdang investor te tan chuan resource kimchang tak a ni. Sector hrang hrang, investment incentive, hlawhtlinna chanchin, leh practical guide te a pe a ni. 2. ILITA - Israel Advanced Technology Industries (www.il-ita.org.il): ILITA hi Israel rama high-tech leh life science industry hrang hrang aiawhtu pawl a ni a. An website-ah hian member company hrang hrangte thlirletna, industry news update, events calendar, market research report leh thil tangkai dangte a awm a ni. 3. Manufacturers Association of Israel (www.industry.org.il): Manufacturers Association of Israel hi Israel industrial plant leh enterprise hrang hrangte aiawhtu pawl a ni a, sector hrang hrang, manufacturing & production technology, food & beverage industry etc. te a ni. 4. Export Institute (www.export.gov.il/en): Institute for Export & International Cooperation official website-ah hian Israel atanga khawvel market-a thil thawn chhuah chungchangah thu pawimawh tak tak a awm a. Export regulations & licensing requirements chungchang chipchiar taka tarlan bakah sector hrang hranga kaihhruaina te a awm bawk. 5. Start-Up Nation Central (https://startupsmap.com/): Start-Up Nation Central hi non-profit organization a ni a, international business te chu Israel technological innovation te nen industry hrang hrang cybersecurity, agritech etc., an website hmanga inzawmkhawmna tura inpe an ni Israel rama startup-te bakah contact information te pholanna database kimchang tak angin a thawk a ni. 6. Calcalistech (https://www.calistech.com/home/0), chuan digital media innovation telin business deal atanga entrepreneurship thlengin tech nena inzawm thu thar ber berte cover a tum ber a ni 7.Globes Online(https://en.globes.co.il/en/), hian ram pum leh khawvel puma sum chungchang buaipuitu sum leh pai chanchin a cover thin 8.Jerusalem Post Business Section(https://m.jpost.com/business), Israel leh ram pawn atanga sumdawnna chanchin thar ber berte tarlan a ni Heng website te hi a dangte bakah Israel ram economic leh trade landscape chhui duh tan chuan thil hlu tak a ni. Investment chungchanga thutlukna siam hmain sorkar official source-te enfiah emaw, professional-te nena inrawn hmasak emaw a tha fo.

Data zawhna website hrang hrang sumdawnna

Israel ram tan hian trade data query website engemawzat a awm a, chung zinga tlemte chu anmahni URL hrang hrang nen tarlan a ni: 1. Israel Export Institute: Israel Export Institute official website-ah hian trade data query service a awm a. Hetah hian i hmu thei ang: https://www.export.gov.il/en. 2. Central Bureau of Statistics (CBS): CBS hian Israel rama statistics hrang hrang khawlkhawm leh tihchhuah hna a thawk a, trade data te pawh a huam tel a ni. Trade statistics section hi CBS website-ah hian i hmu thei ang: http://www.cbs.gov.il/eng. 3. Israel Ministry of Economy: Ministry of Economy hian sumdawnna nena inzawm thu leh hla, import leh export statistics te pawh a pe bawk. An website-ah hian i tlawh thei ang: https://www.economy.gov.il/English/Pages/HomePage.aspx. 4. Israel Chambers of Commerce: Israel rama regional chamber of commerce thenkhat chuan an website-ah trade data service an pe thin. Chamber tin hian chutiang thu hriat theihna tur platform emaw, pawn lam atanga link emaw an nei thei a ni. 5. World Trade Organization (WTO) Trade Policy Review Reports: Hei hi Israel ram bik resource ni lo mahse khawvel puma ram hrang hrangte’n sumdawnna policy leh kalphung an zawm dan kimchang tak a pe a, tun hnaia Israel report-te pawh a tel. WTO official website-ah report bik i zawng thei ang: https://www.wto.org/. Israel sumdawnna data chungchangah hian i mamawh bik angin heng website tarlan te hi tlawh a tha.

B2b platform hrang hrang a awm

Israel hi startup nation a nih avangin B2B (Business-to-Business) ecosystem tha tak a nei a, platform hrang hrangah industry hrang hrang tan a awm a ni. Israel rama B2B platform langsar tak tak thenkhat chu an website URL te nen hetiang hi a ni: 1. Khawvel pum huap Sources Israel (https://www.globalsources.com/il) . He platform hian khawvel puma thil lei duhtute chu Israel supplier-te nen industry hrang hrangah a thlunzawm a, electronics, fashion, gift leh home products te pawh a huam tel a ni. 2. Alibaba Israel (https://www.alibaba.com/ram zawng zawng/IL) . Khawvel puma B2B platform lian ber pawl Alibaba hian Israel supplier te tan section bik a nei bawk. Sector hrang hrangah product leh service hrang hrang a pe chhuak a ni. 3. Israel ram pawna thil thawn chhuah (https://israelexporter.com/) He platform hian khawvel pum huapa importer-te chu Israel exporter-te nena inzawmkhawmin, agriculture, technology, industrial equipment, leh thil dang tam takah sector hrang hrangah international business collaboration a ti awlsam a ni. 4. Israel rama siam (https://made-in-israel.b2b-exchange.co.il/) tih a ni. Khawvel puma Israel manufacturer leh product te tihlarna lama tui tak, Made in Israel hian an ram industrial sector atanga thil quality sang tak tak lakluh tum sumdawnna te inzawmkhawmna kawngah a pui thin. 5. Hnam zawngtu bul tanna (https://finder.start-upnationcentral.org/) . Start-Up Nation Central organization-in hmahruaitu a ni a, a tum ber chu khawvel pum huapa thawhpui, thawhhona hun remchang zawngtute chu Israel atanga startup leh technology thar siamte nena inzawm tir a ni. 6. TechEN – Israel rama thil siamtu pawl siam Technology Export Network siam a ni A rilru a hah lutuk chuan a rilru a buai em em a. Israel rama hi-tech sector chhunga company lar tak takte nena advanced technological solution zawngtu international client-te inzawmkhawmna lam ngaihtuah a ni 7. ShalomTrade (http://shalomtrade.com/israeli-supplier-te) chuan a rawn ti a. Khawvel hmun hrang hranga sumdawnna hrang hrangte tan thawhhona emaw, Israel company atanga product/services source emaw duhtute tan platform pakhat hnuaia industry hrang hrang atanga exporter te inzawmkhawmna online marketplace a ni 8.Sumdawnna-Map-Israel( https: / / www.businessmap.co.il / sumdawnna_category / b2b-platform /en) Israel sumdawnna hrang hrangte directory kimchang tak, supplier, manufacturer, service provider leh a dangte pawh huamin, industry hrang hranga then a ni. Khawngaihin heng platform te hi B2B platform thar a lo chhuah chuan hun kal zelah a danglam emaw, a inthlak danglam emaw thei tih hre reng ang che. Business transaction eng pawh i tih hmain platform pakhat rintlak leh relevance zirchian leh enfiah hmasak a tha fo thin.
//